Depression
Merparten av de som söker kontakt med psykolog, har ångest eller depressiva symtom (depression), inte sällan både och. Utmattning eller utbrändhet leder tex nästan alltid till ångest och många gånger även till depression. Även när det gäller fobier, så finns ångest som en drivande komponent. I kriser förekommer också depression och ångest som vanliga inslag. I samband med tex allvarliga olyckor är det vanligt med depression eller depressiva besvär och känslor av skuld, medan det tex vid hot är vanligt med ångest som en reaktion på det man blivit utsatt för. Man kan uppfatta ångest och depression, som ett allmänmänskligt sätt att reagera på olika typer av påfrestningar.
Hur upplever man depression?
Ångest och depression är ibland kopplade till varandra. Men depression innebär egentligen raka motsatsen till ångest. Man tappar sin energi, ork, lust, initiativförmåga, beslutsförmåga. Omvärlden ter sig mörk och dyster. Hopplöshet genomsyrar personen. Man blir också rent fysiskt passiv och oföretagsam.
Hur påverkas vi av depression?
Ångest och depression är länkade till varandra på olika sätt. Precis som ångest, har depression ursprungligen en funktion som skydd för att klara individens överlevnad. Det finns många olika teorier om orsaker, tex att skadligt hög aktivitet i hjärnan dämpas genom depressionen. Depression innebär att funktioner går ner på sparlåga. Det innebär att depression också är en form av vilotillstånd och därför vanlig i samband med tex utmattningstillstånd, tex sk utmattningsdepression. Samtidigt som depression innebär en ökad risk för självmord, så skyddar depressionens symtom, att man blir passiv, personen från att begå en aktiv handling. Depression kvarstår under en längre tid än ångest, men även helt obehandlad, så försvinner de depressiva symtomen så småningom. Det är inte ovanligt att personer har återkommande depressioner, som kan vara kopplade till vissa yttre omständigheter, tex årstider.
Hur arbetar man hos psykolog med depression?
Precis som vid andra besvär, börjar man med en kartläggning av depressionen för att bättre förstå orsaker och kunna göra en bedömning av vilken hjälp som behövs. Om det tex handlar om en svår förlust i närtid, kan det behövas krisstöd och krisbearbetning. Om det mera handlar om utmattning, kan det behövas stöd i hur man ska hantera sin situation. Man arbetar med att man ska få så stor förståelse som möjligt för sina symtom. Att dela med sig av sina upplevelser har också en positiv effekt.